Welcome to the Jungle

Idag fyller A fem år. Vår fina, fantastiska stora lilla tjej. Dagen började med paketöppning och tårtfrukost och avslutades med Max-besök och bio med M.

Det är svårt att förstå att hon är fem år. Dagarna och åren bara rusar förbi. Man lever hela tiden med ena foten i framtiden och det är lätt att glömma bort allt som varit och det som sker just nu. Därför är det inte så dumt att ibland stanna upp och se vad som händer här just precis nu. Och det gör jag idag. För hur galen jag än blir på henne och hur vansinnig hon är blir på mig är jag så oändligt tacksam för varje dag tillsammans med henne.

Nejdå, inte 10, bara extra tydlig!

Efter den här helgen känner jag verkligen ett behov av att hylla alla ensamstående flerbarnsföräldrar (ja, det är väl inte nån baggis alla gånger att vara ensam med ett barn heller men ju fler ungar man har desto fler delar måste man dela sig själv i). Att vara två föräldrar om ett barn är en milsvid skillnad mot att vara ensam med fler. Vilket jäkla hästjobb ni gör, 356 dagar om året och jag kan väl aldrig tänka mig att det hör till vanligheten att ni får en klapp på axeln för det? Så här får ni en, eller varför inte en för årets alla dagar, från mig. Ni är beundransvärda som sliter häcken av er för att få ihop allt. Halleluja.