TV-tårar
Har precis tittat på Biggest Loser Sverige. Och ja, hur gärna jag ej vill erkänna det så har jag verkligen blivit blödig sen jag fick barn. Jag har en god vän, E, som finns där i vått och torrt och som jag saknar mycket de perioder vi inte ses så ofta. Hur som helst så har min kära vän alltid uppskattat fina tal vid exempelvis idrottsgalan och liknande och jag har alltid fnissat åt detta märkliga fenomen. Men detta har jag ju så klart fått äta upp med råge de senaste åren och nu är det i stället jag som sitter där med näsduken (eller tröjärmen…) och torkar tårarna till allehanda tv-program. Självklart är ju då Biggest Loser ett sådant program! Och jag blir så sjukt imponerad av deltagarna! Om jag hade haft ett uns att den där drivkraften så hade jag varit nöjd. Helt fantastiskt är vad de/det är. Och från det går vi vidare till Hollywoodfruarna. Jag står inte ut med dem! Förutom Maria Montazami. Det är värt att genomlida hela skitprogrammet bara för henne 
Måste föresten tipsa om denna: http://nittiotalsnostalgi.blogg.se/ Läs, fnissa och minns!