Mardrömmar

De kommer och går, nu var det längesen sist. Några av er vet säkert hur det är. Det är ”okej” när det handlar om mig själv men betydligt värre när det rör mina barn. I natt drömde jag att jag hittade N i babysittern. Helt blå. Det värsta av allt var att det enda som malde i mitt huvud i paniken var ”jag visste att det skulle ske”. Det är inget jag grubblar över dagligen men av någon anledning har jag tänkt tanken betydligt oftare än med A. Varför? För att jag idag är fler erfarenheter, både positiva och negativa, rikare? För att jag idag vet att ingen av oss är odödliga?

Några av er har varit där. Både med pytteliten, liten och något större. Det finns inga ord.

Leave a Reply


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu