Hår
Jag hade glömt hur det var, när håret lossnar i stora tovor och täpper igen avloppet… Gah! Det är hår överallt. På kuddarna (givetvis), på golvet, i N´s overall, i åkpåsen, på alla mina kläder… Jag borde börja gå med hårnät. Och frågan är; ska jag ta och klippa av hela skiten? Egentligen gillar jag långt hår, men jag har haft samma ”icke-frisyr” de senaste 10 åren. Det är rätt trist när man tänker efter. Dessutom är håret i stort behov av en rejäl klippning. Ja, jag vet inte.
Japp. Fortfarande helt deprimerad över att livet inte är som på film.
november 18th, 2010 at 16:22
Jag klippte av typ 3 dm när B var ett par veckor- det bästa jag gjort på länge
.
november 18th, 2010 at 18:52
Oh, du säger det alltså? Ja, det känns lockande.
november 18th, 2010 at 23:48
När Karl föddes hade jag midjelångt hår. Jag fick sova med fläta, tyckte att håret aldrig var roligt och klippte till slut av det. Nu när jag satt och tittade på bilder saknar jag det oerhört. Så tänk både en och tre ggr innan.