Welcome to the Jungle

Det är dåligt med inspiration just nu känner jag. Det händer inte särskilt mycket.

Igår tog vi en sväng till torget och skulle lämna böcker på biblioteket (barnavdelningen var stängd för sanering, man börjar ju undra vad som hänt där alltså… ). Utanför Hemköp hade två väktare (?) brottat ner och satt handklovar på en snubbe. Detta var ju verkligen action tyckte A så vi köpte ett rör Smarties, satte oss på en parkbänk och inväntade polisen som kom körandes (hela två bilar) med blåljus och allt. A tyckte visserligen att det var dåligt att ”tjuven” inte hade randiga kläder på sig. Ack, ack, vad gör alla dessa barnprogram med våra barn  När skådespelet var över åkte vi hem och hade en tråkig dag. M mellanlandade hemma vid 16-tiden och tog med oss till stan en sväng. OMG. Det är totalt omöjligt att ens försöka ta sig in i en butik med kombinationen barnvagn och femåring just nu… Gav rätt snabbt upp det kan jag säga…

Idag är A tillbaka på förskolan efter en veckas ledigt och hon är rätt nöjd över det. Hon fattar inte alls vitsen med att hon ska ha sex veckors semester snart. Kan det blir tråkigare liksom..?

Jag och N tog en sväng till Maxi i förmiddags för att shoppa lite inför morgondagens föräldraträff här hemma. Som av en händelse blev det ett besök på Lindex med. Och redan när jag utanför butiken välkomnas av en man som står under ett ballongprytt tält och säljer mascara och strumpbyxor börjar jag ana ugglor i mossen (för givetvis är ju även jag en del av spelet) och väl där inne ser jag inte en anställd kvinna så långt ögat når. Det visar sig att hela personalstyrkan (tillfälligt?) blivit utbytt mot 15 killar från it-avdelningen. Och ja, jag tyckte faktiskt att det var ett trevligt litet inslag i vardagen på Lindex Okej, nu finns det ju visserligen inga herrkläder där men de borde väl i alla fall vara minst lika lämpade att sälja barnkläder som en kvinna?! Eller varför inte smink. Eller är det genetiskt att vi vet vilken mascara som är bäst? Tror inte det va… Dock såg de väl inte helt bekväma ut där de stod och larmade trosor och BH:ar och de muttrade lite för sig själva om att det var galenskap att det krävdes tre av dem för att klura ut hur de skulle dra av 20% på ett köp. Men men, jag tyckte ändå att det var lite upplyftande. Så nu ser vi fram emot en jämn könsfördelning på vårt lokala Lindex i framtiden Jag kanske borde skriva en insändare om detta i vår lokaltidning?

Och mer då? Jag borde röja upp och hitta huset. Som sagt blir det besök imorgon. Och nej, de är inte särskilt knussliga av sig men det vore ju trevligt om i alla fall deras barn slapp vada fram genom tvätten eller varför inte fastna i nån chokladbit A gömt undan…

Jag ska lägga in gurka också. Fattar inte varför jag inte bara sätter fart, det är ju hur gott som helst!

Orkar inte skriva så mycket idag så vi nöjer oss med lite bilder va? (Men det är verkligen en gåta att det sitter en så värdelös kamera i en ändå rätt hyfsad telefon! Ni får ha överseende…)

Ett styck vajer från IKEA

Vaxduk. Även denna från IKEA.

Det börjar ta sig i A´s rum.

Bestämde mig för att göra något åt all rabarber som låg i kylen. Provade det här receptet men adderade jordgubbar. Blev väl helt ok men jag hade lätt kunnat tänka mig dubbla mängden maräng

Tyvärr tog inte rabarbern slut så jag fick göra kräm också. Har inte hunnit testa ännu…

Så kom päronträdet i också.

Köp ett pkt Edet Soft (man behöver EAN-koden) och tävla om en helg på Liseberg här. För visst är ni fyndiga nog för att vinna?

Självklart så började det att regna. Nåja. Stenen är iskyfflad och utkrattad. Skönt! Squashen har fått ny jord. Gillar de inte detta blir jag förbannad och slänger dem.  Har även grävt ur och rensat lite i låda nr.2 a.k.a. Katastroflådan (den innehåller fyra extremt trötta vaxbönor, ett par halvvägs uppätna centimeterstora salladsplantor , några strån som kanske skulle kunna bli morot, samt ett knippe tappra sockerärtor). Kanske gräver jag upp hela eländet, åker och köper de största planor jag hittar på Plantagen och gräver ner. Nu ser det ju galet ut. Dessutom växer det brännässlor bland dillen och persiljan.

Egentligen skulle vi ju ha behövt plantera ett päronträd och flyttat (samt klippt) två syrenbuskar idag. Vi får väl se om det slutar regna. Tills dess är M och A på Maxi och köper jord, jordgubbar (japp, färdiga bär, givetvis…) och lite annat smått och gott. Jag och N hänger hemma. Hon är på ett uselt humör skulle man kunna säga…

”Man skulle kunna säga att du är latent rolig, utan att du vet om det alltså!”

Jag mutar barnet, det yngre, med pappans telefon för att få skriva några rader i fred. Har så här på morgonkvisten (nåja…) anmält A till simskola i höst. Hon har tjatat något så vansinnigt om det så jag hoppas innerligt att det finns platser kvar. Givetvis också för att jag anser att det är en rätt billig livförsäkring dessutom… Hon tycker ju att det är skitkul att fiska och det händer ju att hon tillbrigar några timmar vid havet då och då så det vore väl rätt skönt för mammahjärtat att veta att hon i alla fall kan simma… Det fanns en sån där intensivkurs utomhus nu i sommar men efter att både  jag och M plågat oss igenom en sådan som små kände vi för att skona vårt barn från den plågan och låta henne simma i vatten varmare än 10 grader…

Idag (och imorgon med skulle jag tro): Skyffla och kratta i sista gruset, rädda livet på odlingarna, sätta upp tapet i hålen i sovrummet (vi är lata och testar med kökstapeten först, det är ju i alla fall rätt färg), klä in A´s bänkskiva i vaxduk och sätta upp ståltrådsvajer i hennes rum. Samt rätta till tavlorna. De hänger för jäkla illa nu alltså.

Ja, det är rent av katastrof i odlingarna. Det växer inte alls. Jag orkar inte heller göra något åt det egentligen. Men jag borde väl ta tag i det. Suck. Det är bara rabarbern som växer som ogräs.

A: Jag vill ha ett jobb!
Jag: Jasså, varför då?
A: Då kan jag hjälpa dig att betala maten. Och kläderna på Lindex.

—

A: Jag vill börja med veckopeng!
Jag: Ja men då får du nog vänta lite, jag har inga pengar nu serru…
A: Ja men en hundralapp bara då, det har du väl?

När jag här om dagen satt på bussen kom det en annan buss körandes brevid. Det var en övningsbuss och för att det hela skulle bli verkligt (antar jag) var det ett antal dockor utplacerade här och var i bussen. Då kom jag på min bästa idé ever. Varför är det inte så när man ska lära sig köra bil också? Okej, nu har jag ju inte kommit så långt med det där, men ärligt talat,  att i lugn och ro sitta med en körskollärare i en fullt funktionell bil från 2000-talet… Är det verkligen så livet ser ut? Nä, vet ni vad. Den dagen jag ska lära mig köra bil borde det gå till på följande vis:

För det första bör det ske i en gammal skruttig Volvo eller SAAB från en så där 1983. Gärna en trött sådan med kasettbandspelare och som man får muta igång. Alt. starta med våld. Därefter bör det placeras minst två galna barn i baksätet som bråkar, kastar ostbågar på varandra och vrålar om att det är trååååååkigt att åka bli och som åtta miljoner gånger frågar om vi inte snart är framme. Därtill bör en parter i valfri form placeras i sätet brevid mig. Denna partner bör nervöst bita på naglarna, undra om han/hon kommer att överleva och ha en önskan om att slita tag i ratten vid minsta risk för någon incident.

DET mina vänner, det är att lära sig att köra bil i min värld.

(Och så finns det dem som undrar varför jag inte tagit körkort ännu. Jag tycker att det är glasklart!)

Givetvis ägnade vi oss inte bara åt nostalgitrippande i pudelrock under dessa dagar. Nej nej, det finns så mycket annat att göra också! Som att förkovra sig i den lokala historien t.ex. För minsann, utan för köksfönstret härjade oberst Kruse mot självaste Karl den XII 1716 Så då fick vi ju gå och och titta på denna åker och känna historiens vingslag Och inte nog med det. Jag fick en guidad tur upp på ett berg (om man säger så här: kondisen är väl inte vad den en gång var…) till en märklig liten timmerstuga vid namn Kongen som ingen vet något om. Bara detta att släpa virket upp för berget kändes vansinnigt men eftersom den har några år på nacken var det väl kanske inte direkt möjligt att få det utkört Man undrar ju vem som byggde den där stugan och när? Det känns väl inte helt otroligt att den är en kvarleva från andra världskriget, men vem vet?

Till vänster (utanför bild, haha) ägde fighten rum… Hur det gick? Sverige vann. För den gången…

Det optimala stället att bygga ett hus på?

”Kongen”

Men visst, utsikten kan man ju inte klaga på i alla fall!

Jo, vi hade en kväll på stan igår. Eller ja, på Ullevaal stadion, Oslo. Det var jag, syster yster och en så där 31000 andra. Och visst, ingen blev besviken för självklart var också the Doctor, Captain Crash, the beauty queen of Mars och så småningom också Tommy och Gina där.

Pudelrockarna har väl aldrig hyllats genom tiderna och aldrig tagits på något större allvar. Men, det är rätt fantastiskt att stå där och se hur de, efter snart 30 år, håller ihop och kör gärnet fortfarande. Och visst börjar de bli gamla (och så även vi inser vi när vi minns att det var 10 år sedan vi var i Stockholm) för trots att Jon´s vita tänder lyser halvvägs till Svenska gränsen skymtar man en rynka här och några påsar under ögonen där. Men det är helt okej. För även om man ser att de börjar bli slitna på slutet (160 min spelning) och gitarristen nyligen blivit utsläppt från rehab så sitter det där det ska. Och även om rösterna kanske inte är vad de en gång var så är det helt igenom rent och tajt som fan, stämmorna sitter och jag bara älskar just det.

Och hur var det då? Ja, vad ska man säga. När 31000 personer står upp och överröstar musiken redan vid andra låten står man där mitt i allt med ett fånigt léende, har gåshud hela vägen ner till tårna och känner för att gråta en skvätt för det är en förbannat fantastisk och närapå obeskrivlig känsla och när så Hatten med stort H kommer på så känns allt precis så där som det ska. Och om vi hade haft öronproppar så hade det inte varit på grund av musiken utan just för publiken. Helt sinnessjuk

Och så denna publik, med en medelålder på 30+ (även om spelningens yngsta gäst knappt kan ha blivit tre månader och sov så gott med sina Peltor-kåpor genom hela festen)… Det är onekligen de gamla lojala fansen som fortfarande står där och de är bara där för att ha en skön kväll. Inget stök och till och med polisen stod på läktaren och småmös under hela vägen.

Japp. Helt klart en kväll som läggs i minnesbanken.

Det var sol…

… och regn om vart annat.

Ungefär samtidigt som de klippte av sig håret bytte vi ut våra stilettklackar mot fotriktiga (nåja…) sneakers.

En del av den helt fantastiska publiken. Ingen större idé att betala för en sittplats, folk stod från start.

En flod av plastmuggar och ett gäng roddare var till slut allt som återstod.

Okej, jag skulle ju inte förtiga något så därför tipsar jag också om rea hos Blingo. Dock utplockat för längesedan vad gäller storlekar tycker jag, men ändå kanske…

När jag ändå är tagen och tipsar om utplockade reor, haha, kan jag också nämna webshopen hos me&i.

Ja men då sparkar vi väl igång denna kategori då tycker jag

Detta dök upp i mailen idag:

Alltså, är ni Po.P+medlemmar kan ni hänga i förturskön Själv tänker jag ligga utslagen någonstansiNorge efter en hård kväll i Oslo Dessutom är jag inte på jakt efter något särskilt så jag avvaktar nog för att se när det blir 50-70%.

Japp. I det här inlägget kommer jag att hylla mig själv. Det händer inte så där himla ofta så jag passar på nu I bland känns det som att man har flyt trots allt som ställer till det längs vägen, men jag vägrar tro att allt bara handlar om ren tur jämt. Och ja visst, i bland är det rätt person på rätt plats och vid rätt tillfälle, det går inte att komma ifrån, men vid andra tillfällen känner jag för att damma av den där gamla slagdängan från studenten: ”Fy fan vad jag är bra!” (Och det där är väl en annan grej, vad i hela världen hade man uträttat som gav en sånt självförtroende att brista ut i sång då?!).

Och idag är just en sån dag. För idag fick jag vårens kurs betygsatt och det känns så sjukt bra att jag fick högsta betyg. Så den här våren har, trots att den varit förbannat jobbig på många sätt och vis, gett resultat. Jag har två ungar, den ena har gått 15h/v på förskola och den andra har varit hemma. Samtidigt har jag slitit mitt hår och pluggat 50% och jag klarade det! Dessutom sökte jag en tjänst och jag fick den. En hel del tack vare mitt slit med dessa extrakurser, som vilka också resulterade i extra klirr i kassan.

Så mina vänner, idag tar jag tillfället i akt, brer på ordentligt och tycker att jag själv är skitbra!

Och, ni är ett par stycken som peppat mig hela vägen, jag tror att ni vet vilka ni är. TACK!

I dagarna (närmre bestämt i fredags) vad det tio år sedan jag tog studenten. Det känns både som om det bara var några få år sedan och som om det vore en hel livstid bort. Men det har ju onekligen hänt en del sedan dess:

* Jag har bott på sex olika platser varav det sista blev ett hus
* Jag har haft diverse timvikariat
* Jag har gjort lite blandade resor
* Jag har skaffat mig en sambo
* Jag har fått två barn
* Jag har läst 275hp
* Jag har fått min första tillsvidareanställning

Så ja, visst, det har ju hunnits med en del. Och hur var det nu? Tog livet slut efter att jag fick barn? Nej knappast, det var ju då det började. Ett husbygge, en thailandsresa och 245hp sedan dess tycker jag är en bra start på föräldralivet.