Övningskörning real life?
När jag här om dagen satt på bussen kom det en annan buss körandes brevid. Det var en övningsbuss och för att det hela skulle bli verkligt (antar jag) var det ett antal dockor utplacerade här och var i bussen. Då kom jag på min bästa idé ever. Varför är det inte så när man ska lära sig köra bil också? Okej, nu har jag ju inte kommit så långt med det där, men ärligt talat, att i lugn och ro sitta med en körskollärare i en fullt funktionell bil från 2000-talet… Är det verkligen så livet ser ut? Nä, vet ni vad. Den dagen jag ska lära mig köra bil borde det gå till på följande vis:
För det första bör det ske i en gammal skruttig Volvo eller SAAB från en så där 1983. Gärna en trött sådan med kasettbandspelare och som man får muta igång. Alt. starta med våld. Därefter bör det placeras minst två galna barn i baksätet som bråkar, kastar ostbågar på varandra och vrålar om att det är trååååååkigt att åka bli och som åtta miljoner gånger frågar om vi inte snart är framme. Därtill bör en parter i valfri form placeras i sätet brevid mig. Denna partner bör nervöst bita på naglarna, undra om han/hon kommer att överleva och ha en önskan om att slita tag i ratten vid minsta risk för någon incident.
DET mina vänner, det är att lära sig att köra bil i min värld.
(Och så finns det dem som undrar varför jag inte tagit körkort ännu. Jag tycker att det är glasklart!)