Welcome to the Jungle

Ja, det är rent av katastrof i odlingarna. Det växer inte alls. Jag orkar inte heller göra något åt det egentligen. Men jag borde väl ta tag i det. Suck. Det är bara rabarbern som växer som ogräs.

A: Jag vill ha ett jobb!
Jag: Jasså, varför då?
A: Då kan jag hjälpa dig att betala maten. Och kläderna på Lindex.

—

A: Jag vill börja med veckopeng!
Jag: Ja men då får du nog vänta lite, jag har inga pengar nu serru…
A: Ja men en hundralapp bara då, det har du väl?

När jag här om dagen satt på bussen kom det en annan buss körandes brevid. Det var en övningsbuss och för att det hela skulle bli verkligt (antar jag) var det ett antal dockor utplacerade här och var i bussen. Då kom jag på min bästa idé ever. Varför är det inte så när man ska lära sig köra bil också? Okej, nu har jag ju inte kommit så långt med det där, men ärligt talat,  att i lugn och ro sitta med en körskollärare i en fullt funktionell bil från 2000-talet… Är det verkligen så livet ser ut? Nä, vet ni vad. Den dagen jag ska lära mig köra bil borde det gå till på följande vis:

För det första bör det ske i en gammal skruttig Volvo eller SAAB från en så där 1983. Gärna en trött sådan med kasettbandspelare och som man får muta igång. Alt. starta med våld. Därefter bör det placeras minst två galna barn i baksätet som bråkar, kastar ostbågar på varandra och vrålar om att det är trååååååkigt att åka bli och som åtta miljoner gånger frågar om vi inte snart är framme. Därtill bör en parter i valfri form placeras i sätet brevid mig. Denna partner bör nervöst bita på naglarna, undra om han/hon kommer att överleva och ha en önskan om att slita tag i ratten vid minsta risk för någon incident.

DET mina vänner, det är att lära sig att köra bil i min värld.

(Och så finns det dem som undrar varför jag inte tagit körkort ännu. Jag tycker att det är glasklart!)

Givetvis ägnade vi oss inte bara åt nostalgitrippande i pudelrock under dessa dagar. Nej nej, det finns så mycket annat att göra också! Som att förkovra sig i den lokala historien t.ex. För minsann, utan för köksfönstret härjade oberst Kruse mot självaste Karl den XII 1716 Så då fick vi ju gå och och titta på denna åker och känna historiens vingslag Och inte nog med det. Jag fick en guidad tur upp på ett berg (om man säger så här: kondisen är väl inte vad den en gång var…) till en märklig liten timmerstuga vid namn Kongen som ingen vet något om. Bara detta att släpa virket upp för berget kändes vansinnigt men eftersom den har några år på nacken var det väl kanske inte direkt möjligt att få det utkört Man undrar ju vem som byggde den där stugan och när? Det känns väl inte helt otroligt att den är en kvarleva från andra världskriget, men vem vet?

Till vänster (utanför bild, haha) ägde fighten rum… Hur det gick? Sverige vann. För den gången…

Det optimala stället att bygga ett hus på?

”Kongen”

Men visst, utsikten kan man ju inte klaga på i alla fall!