Welcome to the Jungle

Jo, vart man än vänder sig så är det öppna förskolor, sångstunder, babyrytmik, babysim, you name it. Man ska, tillsammans med sitt lilla hjärtegryn, aktiveras ut i fingerspetsarna, annars är man lite märklig.

Ibland händer det att någon frågar mig om vad jag gör när A är på förskolan, om det inte vore ett ypperligt tillfälle att ta i akt till någon av ovanstående aktiviteter. Men nänä, inte för mig inte. När A är på förskolan har jag min egen tid. Herregud, jag är ju föräldraledig  Då ligger jag i soffan och äter choklad, fast det inte är lördag, slipper att kolla på Dora, blippbloppar på datorn, läser en bok eller nåt annat som är rätt svårt annars. A är överlycklig över sina 15 timmar i förskolan och jag med. Aldrig i livet att jag skulle släpa mig iväg på jobbigheter då. (Dessutom ska jag börja ägna en liten stund av de där timmarna till kursen nu var det ju tänkt). Jaja, N är ju med så klart men hon är en baggis om man jämför. Och vad är det för fel på att bara ses på en kopp kaffe? Utan bikini och maraccas.

Musik är en viktig del av mitt liv och mig själv. Kanske tar det inte lika stor plats idag som det gjort tidigare. Men då och då får jag små återfall och undrar varför jag låter mig glömma bort det.

Texten är viktig. Om låten har en kass text spelar det ingen roll hur bra sångaren är. Det finns någon som är en fena på att vränga och vrida på ord och dess betydelse och han har gjort så vansinnigt många bra låtar att de inte skulle rymmas i det här inlägget. Det går inte heller att välja en favorit för allt beror på dagsformen.

Men självklart orkar jag inte höra på nån som inte kan sjunga heller. Det måste ju vara snyggt! Exempel på snygg låt. Ett annat exempel på snygg röst. Musik som funkar när som helst.

Sen finns det ju partymusik med. Som t.ex,  detta eller kanske den här. Funkar även bra när man putsar fönstren (Den sistnämnda faller även in under ”snygg musik”)

Det finns också låtar som man bara vill lägga sig ner och gråta när man hör. Exempel. (Jojo, ni minns väl att jag är matad med detta från början…) En till.

Ah, jag skulle kunna hålla på hur länge som helst men det hinner jag inte nu…

Ok. En dag försenad.

8-10

• Vaknar (snoozar självklart lite först)
• Tar med mig barnen ner. Ny blöja och kläder på N. A klär på sig själv (det sparar massor av tid och hon är jätteduktig på att matcha )
• Startar tvättmaskinen
• Frukost. Smörgås och fil för A och mig. Gröt till N.
• Pälsar på oss och åker skridskor till förskolan. Lämnar en mycket lycklig A som äntligen ”har slutat med jullov”
• Umgås en stund med N

10-12

• N tar en powernap á 30 min
• Plockar ur och hänger upp tvätt. I med N´s overall för nästa år (ev av dem…) som ska impregneras
• Jag och N hänger framför datorn och letar musik
• Matar N (ett rejält lass med sötpotatis/potatis (ni ser… man kan lura de små liven om man bara maskerar det läskiga lite), kyckling och palsternacka. Päron till efterätt)
• Vi hänger lite till och diggar i takt till Muse

12-14

• Lägger ut N i vagnen
• Pillar med bloggen
• Plockar ut overallen och slänger in en ny omgång

14-16

• Glider iväg och hämtar A på förskolan
• Mellanmål (youghurt till A och ersättning till N)
• Ut med tvätten
• Försöker organisera barnen och ta trevliga foton på dem

16-18

• N tar en powernap igen á 30 min
• Matar N (gröt)
• Lagar middag. Har dåligt med inspiration och ork. Värmer en burk fiskbullar (= lycklig A)

18-20

• Bolibompatajm (viktigt!)
• M kommer hem
• Pillar med datorn eftersom det är M´s tur att lägga barnen

20-01

• Svär och är förbannad för att det inte går att lägga upp texterna som ska bli min bok. Kollar samtidigt på en dokumentär om Cornelis Wreeswijk och förundras över hur annorlunda så mycket är idag och äter mat

01-02

• Går upp och lägger mig. N ligger och gurglar och behöver en ny blöja. Ordnar detta. A har knött ner sig i sängen, ligger där och ser underbart söt och ljuvlig ut.
• Läser några sidor i min bok och somnar rätt så snart. Med uppslagen bok och tänd lampa, som vanligt.

02-08

• Sover som en klubbad med öronpropparna hårt intryckta

Verkligen en helt vanlig dag.

Jajajajajajajaja!! Jag fick en plats! =) I flera veckor har jag, vareviga dag, loggat in på studera.nu och sett samma sak… ”ännu ej behandlat”. Dystert som bara den och igår lade jag ner förhoppningarna helt. Men så idag stod det ”antagen” i stället!

Nu kommer jag bli en mer harmonisk människa. Småstressad och insnöad. Precis som det ska vara. (Var snälla och påminn mig om detta när jag sen sitter och svär över att tiden tryter..!).

Lite info från välkomstbrevet:

Innehåll
Under kursens gång kommer du att fördjupa dig i genusvetenskapliga teorier för att kunna arbeta utifrån ett medvetet och genuspedagogiskt förhållningssätt. Kursen behandlar också hur föreställningar om kvinnlighet och manlighet i olika sociala och kulturella sammanhang kan relateras till maktdimensioner som exv. etnicitet, klass och ålder. Du kommer även att få möjlighet att fördjupa förståelsen för hur genus påverkar förutsättningar för lärande.

Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall du som student  kunna:
- resonera med hjälp av centrala begrepp och teorier inom det genusvetenskapliga området.
- problematisera och analysera en utbildningsrelaterad händelse för att synliggöra hur genus konstrueras.
- diskutera vilken betydelse genus kan ha i utbildningssammanhang och i sociala lärmiljöer på internet.

Är peppad värre!

Och ja… Jag vet att jag har slarvat med listan. Men jag var så förbannat trött och grinig i går kväll på att ingenting ville fungera när jag försökte vara lite kreativ. Det funkar för övrigt inte idag heller. Jag får väl trycka skiten själv, för hand. Bokstav för bokstav med små stämplar eller nåt.

… ord fördelat på 133 sidor. 228 inlägg mellan 080211 och 100825. Äntligen har jag kopierat in texten från min gamla blogg i ett Word-dokument. Nu återstår ”bara” att läsa igenom alltihop och så småningom göra något med alltihop

Så. Nu är julen helt officiellt jätteslut här hemma. Nedpackad, uppäten, avsågad och utslängd! Lovely!

Har ägnat halva förmiddagen åt att leta efter en låt. Eftersom jag otroligt sällan lyssnar på radio blir det rätt knivigt när man inte har den blekaste om vad den heter…  Har haft den här på hjärnan i flera dagar och äntligen hittade jag den

Jag hade på känn att den var med i nån film. Men det var ju fel film! Är det nån som orkar med Tom Cruise nu för tiden? Han glittar ju inte ens!

Jag älskar att läsa! Just nu (när kurslitteraturen lyser med sin frånvaro) blir det mest böcker av det vardagliga slaget. Romaner, deckare, biografier, sånna här dokumentärböcker (vad fasen heter det egentligen? Jag har totalt glömt bort det… ett exempel) chick lit… Allt går genom min hjärna. Pocketformatet är att att föredra. Dels tar de mindre plats och är trevliga att hålla i och dels får man fler böcker för pengarna

Om vi hade oändligt med plats så skulle jag vilja ha ett helt bibliotek. Nu är tyvärr de flesta mina böcker (500 kanske?) förvisade ut i friggeboden, men jag har en liten gömma med ”att läsa böcker” i garderoben.

Just den här sortens böcker läser jag av flera anledningar. För nöjes skull, för avkopplings skull och för att kunna somna (märkligt nog…). Jag är också totalt övertygad om att läsning bidrar till både fantasi- och språkutveckling, även om det kanske mest är en trevlig bieffekt och inget jag tänker på under själva läsandets gång. Just nu måste jag nog medge att jag saknar läsandet för lärandets skull en smula. Och nej, självklart är det inget som hindrar mig från det men det blir inte av som det är just nu. Och visserligen lär man sig ju en hel del av den där genren som jag nu har glömt vad den heter, dokumentärer i bokformat *s*

När jag får en stund för mig själv tar jag gärna fram boken jag håller på med just då. Lycka är när man hittar en sån där bok som man bara inte kan sluta läsa. En bok som man läser samtidigt som man matar barn, dammsuger eller åker buss (så man totalt glömmer bort var man är och inser att man åkt på tok för långt…), eller när man inser att det inte är någon idé att försöka somna eftersom man snart ska upp igen.

Vissa böcker läser jag snabbt igenom och mer eller mindre glömmer bort. Andra böcker lämnar någon sorts känsla av tomhet när de är slut och man funderar på om det är någon idé att någonsin läsa en bok igen eftersom ingen rimligtvis kan vara så bra..?

Senaste projektet var Twilightböckerna. De tog väl en vecka kanske. Nu har jag äntligen fått tummen ur och beställt dessa. Jag har höga förväntningar. Kan de bli bättre än Twilight? En annan bok som var omöjlig att lägga ifrån sig var den här (det var med den boken jag glömde gå av bussen…).

Jag skulle kunna sitta i evigheter och rabbla upp böcker som är bra men nån måtta får det vara. Om jag ska rekommendera en enda bok för föräldrar så är det dock denna. Den borde BVC dela ut.

Annars letar jag alltid efter den perfekta boken. Tips mottages tacksamt!

Hum. Kanske är det här man bara borde säga ”ingen nämnd och ingen glömd” och nöja sig med det? Men det är väl inte så värst spännande va? Så om jag börjar med att be om ursäkt till alla som inte nämns så kanske det är ok ändå?

När jag börjar fundera så inser jag att jag faktiskt har en hel del vänner. Och det är verkligen trevligt! Men jag kan ju inte gärna rabbla upp alla jag känner så jag begränsar listan lite.

Och vart ska jag börja? Jag är dessutom så himla trött just nu så jag får nog vara tråkig och hålla det rätt så kort. Några av er skulle jag kunna skriva en hel roman om men jag spar det till en annan gång

Ok. Då kör vi.

J: Utan dig tvärs över häcken hade jag blivit galen. Vad skulle jag ha gjort då?! Jag hade fått föda N hemma *s*  Det finns alltid tid för en kaffe och glada skratt, A får komma och leka och ingen kan shoppa som vi, haha! Vi har ett antal likadana tunikor och klänningar så det är alltid bäst att ta en titt ut genom fönstret innan man klär på sig

M: Dig träffade jag när vi började gymnasiet och så mycket roligt som har hänt sedan dess. Vi träffas inte lika ofta nu som förr (som alla dina försök att peppa mig och gå med på friskis/spinning osv. Tappra försök men jag är hopplös )och det saknar jag verkligen. Men prata i telefon kan vi när vi väl gör det. Det blir lätt ett par timmar och då måste vi prata jättefort för att hinna med allt, haha! Du är kreativ som få och jag önskar att jag hade en bråkdel av dina idéer. Du är en vän som alltid finns där och jag hoppas att det alltid kommer att vara så.

E: Dig träffade jag också på gymnasiet. Fast vi umgicks inte så mycket då. Vi var inte i samma gäng skulle man kunna säga Men så fort de tre åren var över och alla gamla vanliga konstellationer lösts upp blev det andra bullar och sedan dess har vi haft så himla många roliga (och sorgliga) stunder ihop. Många roliga minnen finns (och i dessa måste jag stoppa in vår gemensamma vän H också!) och jag hoppas att de kommer att bli ännu fler. Det bästa med dig är att man alltid kan vara sig själv. Vill man sova/läsa en bok/dricka kaffe/prata skit eller allvar är det alltid ok. det är få ställen där jag känner mig så avslappnad som hos er. Tack för det!

R: En pingla som jag träffade på HV. Jag kom tillbaka efter studieuppehållet till ny klass och hamnade vi hamnade i samma studiegrupp. R har skinn på näsan och låter ingen köra med henne men det är en god egenskap för då blir saker också gjorda! Samtidigt har hon hjärtat på rätta stället och är otroligt snäll och ställer alltid upp när det behövs.

I: Även detta är en pingla från HV (och ovan nämnda grupp. I samma grupp ingick även L och dig tycker jag också om!). Jag undrar om jag någonsin träffat en person med ett större hjärta? En varm och glad person som betyder mycket för mig.  Det har inte varit ett lätt år för dig och jag hoppas du vet att jag finns med dig i dina tankar varje dag.

A-K: Dig har jag också träffat genom skolan och tiden när vi skrev c-uppsatsen minns jag som så himla rolig. Trots att vi slet vårt hår också Men visst rodde vi det i land, och bra gjorde vi det med Många glada skratt har det blivit och det är roligt att vi fortfarande ses i bland (och nu mer våra barn ). Du är en glad och rak person som det är enkelt att umgås med och jag hoppas att det blir fler glada stunder i framtiden.

J: Dig träffade jag (eller ja, träffade är väl att ta i, men såg då kanske? *s*) samma kväll som jag träffade min sambo M när ni var på Rockbaren. Och den Rockbaren sen… Man kan inte annat än att skratta nä man tänker på det. Så många och roliga kvällar vi tillbringat där! Du är också en glad, rak, ärlig och lojal vän som jag är glad att jag har!

S: Dig träffar jag inte heller så ofta (gud vad tråkig jag är…) men det är så många himla roliga minnen. Dammsugaren, te, vykort, körsbärsvin och lastbilssånger och mycket annat! Vi borde verkligen försöka få ihop en favorit i repris på detta någon gång

Ja… det var några av er. Ni är fler som betyder mycket för mig men jag lovar att ni kommer att hyllas i senare inlägg

Jodå, det händer att vi tar oss ut. Idag stod Ikea överst på listan. Och jag säger bara: Aldrig mer Ikea på en söndag. Helt tjock med folk och sånt där orkar ju inte jag med… Men visst lyckades vi fylla vagnen med smått och gott i alla fall. Inte så mycket onödigt utan vi höll oss rätt så bra till listan *nöjd*

Efter Ikea hoppade jag in på Coop och fick äntligen köpt istärningsformar. Jag fattar verkligen inte att det ska vara så svårt att få tag på. Men men, nu är ju det problemet ur världen. M skulle hämta ut sin lagade telefon på Frölunda torg så det blev en runda där med. Inga våldsamt spännande fynd dock.

Fick köpt krukor så äntligen har de stackars blommorna som stått undangömda

N är redo för avfärd (och ny bilstol med för den delen snart tror jag…)

A bidrog med lite sång under väntan

A skulle städa

Lunchpaus för N. Jag vägrade att knö i den fulla restaurangen så hon fick snällt nöja sig med flaska i stället för mat

Paus

”Kan själv”

Det fanns en jättestor toalett. Hur praktiskt som helst. Alla kunde kissa i kors!

… ja alla utom N som övade på rullning som vanligt. Livsfarliga lilla bebis…

Lunch för övriga familjen

Och efterrätt med för den delen

Pappan fick två. Är det verkligen helt ok?

I dag bidrar vi också med en liten film, eller två.

Jag bor i ett hus av årsmodell 2006. Det är M som har knåpat ihop det mesta på det. Ja, i alla fall allt utom ytterväggar, el- och rörjox. (Rätta mig kära du om jag har fel?). Fördelen med att man själv har byggt huset är att man vet var fusket finns, man slipper bli överraskad när man upptäcker att köksluckorna är fastsatta med tejp

Nåja. Som sagt, byggt 2006 och ser väl ut som därefter också. Ungefär som en IKEA-katalog. MEN. Finn ett fel i katalogen! Aha, just det. Dammet och stöket. Det ligger ständigt grejer överallt, dammråttorna leker förökningslekar under trappan, tvättkorgarna är alltid fulla, man hittar kaffekoppar lite varstans och trädgården ser ut som en byggarbetsplats. Trots att jag tycker att vi inte gör annat än plockar undan. Så det känns som om vårt hus skiljer sig en smula i alla fall från mängden. Färgvalet gjorde M och det får han själv stå för. Vårt hus brukar fungera som vägvisare för annat folk och det är ju praktiskt. Nu har färgen mattats av en del och förhoppningsvis orkar vi måla om åbäket nåt år.

Och visst, jag trivs bra här och idag har vi väl mötts någonstans på vägen vad gäller inredning och färg. När vi två träffades,  för ganska så exakt 8 år sen, skulle man verkligen kunna personifiera M med IKEA och mig själv med Erikshjälpen. Då bodde jag i världens (enligt mig själv) charmigaste 1:a á 25kvm. Jag hade ett kök som var stort nog för att rymma en röd klaffstol i plast, en skärbräda som bord och ett minimalt frysfack inuti kylen. Men det var smidigt, man kunde nå hela köket där inne I lägenhetens enda rum hade jag svarta gardiner med guldstjärnor, bambudrapperi mot ”köket” , en ärvd vinröd plyschsoffa, färgade ljusslingor i gardinstången, svarta sidenlakan, mängder med foton på väggarna, levande ljus i drakljusstakar, rökelse och musik på dygnet runt. En trappa ner bodde S och hon hade dammsugare (fattar ni vilken lyx!!) som jag fick äran att låna ibland. Dusch fanns på vinden och i källaren. Och den var helt ok faktiskt.

Hoho, jag kan riktigt höra vad M tänkte när han (IKEA-mannen som han var) klev in genom den dörren första gången och blev bjuden på kaffe från en minimal knallgul bryggare som med lite tur uppnådde en fisljummen bryggd Men någonstans var den där lägenheten mig själv personifierad för den jag var då (och kanske fortfarande är även om jag tappat bort så mycket av vad som var ”jag” då. Och jag har nog också blivit några år äldre ja…). Och det är verkligen inte lätt att kompromissa när man är så olika! Kanske är det också därför i aldrig blir klara med huset? Vi hinner ändra oss innan vi ens gjort klart. Köket har vi redan hunnit byta och kakla om t.ex. Men det är ju roligt att förnya sig med

Eftersom jag är ett typsikt lägenhetsbarn har jag sedan vi flyttade hit insett hur mycket som finns att göra med ett hus. Det tar aldrig någonsin slut. Och ovan som jag är måste jag medge att jag avskyr det stundtals. För vem tycker egentligen att det är roligt att olja altanen, rensa häcken, klippa gräset och allt det där? Och visst, det kan väl vara skoj nån gång eller två, men nä man väl rensat sig igenom häcken får man ju börja om från början! Men samtidigt så är det så otroligt skönt att bara kunna öppna dörren, släppa ut sina barn och känna hur gräset kittla under fötterna (ja, om man nu har klippt det d.v.s. ). Jag kan ställa ut N som nu har sovit ute varje dag de senaste tre månaderna lätt som en plätt.

Så ja, jag har det rätt så bra ändå. Även om M inte gillar svarta sidenlakan och bambudrapperi med pussmunnar på

Ja. Givetvis pratar jag om kursen. Och jaja, jag inser att det tar tid och att man får skylla sig själv när man söker så sent. Men jag vill ju VETA! Dessutom skulle jag verkligen behöva planera lite för det är ju det här med tiden. N är ju som hon är men A är svårare. Och nä, jag kan ju inte gärna begära att hon ska ligga brevid N och gurgla sött hela dagarna, eller ta en powernap på 3 timmar, medan jag ägnar mig åt hela läsa/fundera/skriva-grejen

Så låt mig få veta NU DÅ!!

Jag bad A att fundera lite över vad hon önskar sig i födelsedagspresent. Barnet började direkt spåna…

• En julgran kanske?
• En ljusstake!
• En tekopp (när jag frågade henne vad hon skulle med en tekopp till menade hon att det var dax för henne att lära sig att dricka te nu) eller en kaffekopp om man nu inte kan få en tekopp
• En traktor
• Träningsgrejer (ja, sånna där som man har på gym…)
• Ett ljus som man kan blåsa ut när man sover

Ja.

Och genast ställer jag mig frågan: Vad är en familj? Måste man dela någon sorts genetisk DNA-kod för att vara en familj eller kan vem som helst ingå? Och vart går gränsen mellan familj och släkt? Hmm. Inte helt lätt detta.

Hur som helst. Jag får väl börja innerst och jobba mig utåt s.a.s.

Den inre kretsen:

• Mina barn, A f.060307 och N f.100802. Två små skitungar som jag älskar högst av allt.
• Min sambo M. I bland slås jag av hur lika vi är men lika ofta av motsatsen. Vi är nog lika duktiga på att driva varandra till vansinne men det finns väl en god anledning till att det går ändå. Han har en hel del goda sidor, jag uppskattar honom mycket och är glad för att han finns i mitt liv.

Den yttre kretsen:

• Min pappa. Det är honom jag har att tacka för att jag tänker kritiskt. Sedan barnsben är jag matad med Björn Afzélius, att ”inte tro på allt man läser i tidningen” och vikten av historiens betydelse för dagens samhälle (trots att han inte har ett enda hp. Det borde han haft idag…). Han är troligtvis orsaken till att jag inte för ett ögonblick tror att man skulle vara en bättre förälder bara för att man råkar vara kvinna. Tvärt om. Detta pappaexemplar kunde både leka, städa, tvätta, baka bullar och köra till stallet. Utan knussel och stående ovationer. Vad han i sitt stilla sinne har tänkt om alla mina ”faser” och när jag som 15-åring bestämde att jag skulle flytta hemifrån har jag ingen aning om, men han har alltid uppmuntrat mig att vara mig själv, att ta ansvar för mitt eget liv och peppat mig framåt mot mina mål.
• Mina syskon. Jag har tre exemplar av dessa. Halvsyskon om man ska vara petig. Två av halvsyskonen är helsyskon. Hänger ni med Två av dem träffar jag ytterst sällan. Det är trist men livet är som det är. Min äldsta syster (med barn) träffar jag oftare. Inte så ofta som vi kanske hade velat eftersom vi inte bor i samma land. 9 syskonbarn finns.
• Min mamma. Det är något av ett komplicerat förhållande skulle man kunna säga. Kontakten har varit sporadisk de senaste 20 åren och det är 8 år sedan jag träffade henne sist.
• Mormor. Lilla mormor är allas mormor. Som ett exempel delar jag och A samma mormor. För A är detta helt normalt. Än så länge i alla fall. Mormor är en klippa som hört, sett och varit med om allt. Och hon finns alltid där. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag fanns närmre henne.
• En morbror. En person med glimten i ögat  som de senaste åren kommit oss närmre, vilket är väldigt roligt. En snäll och varm figur som alltid ställer upp samt levererar mormors bullar  ;-)

Ännu längre ut:

• Ja, där hittar vi fastrar, kusiner och allt sånt där. Jag måste säga att jag är mycket nöjd med vad man förmodligen skulle kunna kalla för ”släkten”. Det är en hög roligt folk och jag tycker verkligen att det är skoj att träffa dem. (Är detta också ett exempel på att jag börjar bli gammal?!)

Och ja. Det var väl det.

Ett superego ämne. Fast är inte allt det här? Det är ju jag som skriver = jag som bestämmer.

Ok. En presentation alltså. Har ni tänkt på har intressant det är att lyssna på andra som ska presentera sig själva? I vilken ordning berättar de om sina roller/egenskaper/intressen o.s.v. och vad kan vi dra för slutsatser av det?

Jaja. Om mig själv nu då ja. (Det är svårt men nödvändigt att försöka sig på en sorts begränsning här eftersom alla 30 ämnena mer eller mindre handlar om mig själv. Det känns upplagt för upprepning ibland?)

Jag är född 29:e december 1982 i Vänersborg. Jag var beräknad att komma i Januari (den 2:a eller 3:e om jag inte minns fel?) men icke. December blev det. Detta har jag inget emot idag men Göta Petter vad det var dystert när man var yngre. Och jo jo, jag är tacksam för att  jag alls blev född, trist hade det väl varit annars, men nä, det blev ändå inte roligare.

Mina första sex år tillbringade jag med mamma och tre syskon i håla 1 och håla 2. Därefter flyttade jag till min pappa som bodde i håla 1.

Mitt största intresse under uppväxten var hästar. All ledig tid tillbringades helst i stallet. D.v.s. i andras stall eftersom jag inte hade någon egen häst, till min stora sorg. Många hästar har kommit och gått men vissa satte större spår än andra. Jag saknar hästarna otroligt mycket av många anledningar men kanske främst för att man alltid var just där och då i tankarna. Inget var bättre för själen än att ta en sväng i skogen, hjärnan blev totalt tom på grubblerier. Otroligt skönt. Jag hade verkligen behövt något sånt idag men tiden finns intre riktigt där just nu.

När jag var 15 lämnade jag hålan och hästarna och flyttade hemifrån. Jag blev sambo och gick musikestetiskt gymnasium i Vänersborg. Vansinnigt roligt! Några av mina bästa vänner i livet träffade jag där.

Sambolivet tog slut samma vecka som gymnasielivet. Jag skaffade en liten söt 1:a i staden (med dusch på vinden…) på 25kvm och försökte få ihop allt genom timvikariat inom barnomsorgen. Skönt nog slapp jag poolen de sista åren men jag lärde mig mycket av att ständigt komma till en ny arbetsplats och försöka sälja in sig varje dag.

En snöig kväll (1 feb) 2003 var jag på fest i GBG hos goda vänner. Jag och min vän E hamnade på Rockbaren och där träffade jag M. E fick åka hem till staden ensam (och jag har fortfarande dåligt samvete för att jag lät henne ta sig hem ensam..!) den kvällen.

2003-2005 ägnade jag åt att pendla fram och tillbaka mellan GBG och Vänersborg men sommaren 2005 flyttade jag ner för gott. Jag kom ironiskt nog in som reserv på Högskolan Väst (då HTU) som då låg i Vänersborg samma höst. I augusti insåg jag också att jag var gravid. Jag pluggade första terminen och tog sedan studieuppehåll under 2006. A föddes i mars 2006.

Jag gjorde klart min utbildning (lärare, förskola – förskoleklass) och tog examen i januari 2010. Utöver detta har jag läst 50hp fristående kurser om mobbing, genuspedagogik, barns språkutveckling, stresshantering och barnlitteratur. Jag hoppas listan kommer att fyllas på under kommande år för jag tycker att det är hur skoj som helst att plugga. Även om jag svär rätt mycket över det när jag håller på

Ett barn till har jag fått (aug 2010) och vips är jag tvåbarnsmamma. Det är seriöst eller hur?

Och vad har jag för intressen idag? Tragiskt nog har jag inte så många. Men shoppa, läsa, skriva, fotografering och prata skit (vilket ni säkert märkt) ligger högt på listan.

Så om vi sammanfattar det hela (och tänker till i vilken ordning allt ska nämnas så är jag: mig själv, mamma, sambo, lärare. Den ordningen är jag rätt nöjd med.