Kommentarer till Kulturkrockar

Av: Mari

Mari — Mon, 27 Dec 2010 11:35:19 +0000

Alla människor kan förändras, utvecklas. Oavsett om de gör det i tonåren, medelåldern eller vid pensionen. Det är det som är meningen med livet; att ständigt lära sig. Och lär man sig hela tiden så inser man kanske att det som var inte alltid är det bästa.

Alla lär olika fort, så någon gång får man hoppas att A och B når samma lärdom. I vissa fall kanske Y till och med går om X och kan då inte Y lära X att komma ikapp får man gå skilda vägar. För inbromsning hämmar utvecklingen.

Av: Karin

Karin — Sun, 26 Dec 2010 17:06:28 +0000

Jo men precis. Och person A kanske håller med om det, tycker att den är spelets regler. Men om person B inte alls håller med utan tycker att allt är bra precis som det är. Person B kanske inte alls är intresserad av utmaningar och utveckling och då blir ju ekvationen en smula svårlöst? Och kanske kan man beskylla person B för att vara både naiv, orättvis och bakåtsträvande… Men om jag aldrig har lärt mig att tänka utanför min egen box, hur stora är oddsen för att jag helt plötsligt börjar göra det vid… säg medelåldern? Går detta att alls kombinera, kan båda ändå vara nöjda hela livet?

Av: Mari

Mari — Sat, 25 Dec 2010 21:53:59 +0000

Men är det inte så det ska vara? Att man möter en olikhet och förändras, utvecklas? Jag tror snarare det är när man träffar en likadan som man tröttnar. Alla behöver en utmaning. Minus och minus blir plus.